Jag tror att tiden går lite fortare här i Belgein än i Sverige. Vi är redan i mitten av september och det betyder att jag har gjort drygt hälften av mitt exjobb och att det bara är 2,5 månad kvar innan jag återvänder till Sverige.
PANIK!!!
Ja, det är typ så det känns efter att jag haft problem från typ dag 1 fram till förra veckan. Det började med att datorprogrammet som jag använder inte hade släppts på marknaden ännu. När det väl släppts hittade jag en bugg som gjorde att det inte gick att använda. Det tog 2-3 veckor buggen var löst. När jag väll började få de första resultaten från mina analyser visade det sig att bilen "skuttade" i testriggen under mätningarna, vilket vi trodde berodde på fixeringen av bilen. Så det beslutades om att bilen skulle skickas till LMS och att vi skulle göra nya mätningar i LMS:s egna testrigg. Efter första mätningen kunde vi konstatera att bilen "skuttade" även på Belgisk mark, så vi började undersöka varför. Efter flera dagar kunde vi konstatera att axeln till framhjulen inte var rakt vilket gjorde att bilen "skuttade" varje gång hjulen rotterade ett varv. Typiskt. Vi beslutade att gå vidare med våra mätningar iallafall. Så efter en dag med förberedelser var vi redo att göra våra mätningar. Då gick strömsladden till datorn som styr testriggen sönder och en ny var tvungen att beställas från Nederländerna. Suck. Tilläggas ska att detta var på en fredageftermiddag och att bilen skulle lämnas tillbaka på måndagmorgonen veckan därpå. Hmm. Min handledare Fabio försökte få tag på företaget i fråga och fråga om vi möjligtivs inte kunde få låna bilen en vecka till. Dessvärre fick vi inget svar under hela dagen. Roligare helger har jar varit med om och jag funderade på allvar att riva kontraktet med LMS och ta mitt pick och pack och återvända till Sverige och försöka hitta ett nytt ex-jobb. Jag var så otroligt less på alla problem och att 2,5 månad gått utan att jag fått någonting gjort i princip.
På måndagmorgonen fick vi dock äntligen ett positivit svar om att vi kunde behålla bilen ett tag till och på onsdagen var testriggen fixad ingen och vi kunde fortsätta våra mätningar. För att utesluta att skuttandet berodde på de båda testriggarna så gjorde vi även mätningar när bilen körde på riktiga vägar. Dessvärre var skuttandet fortfarande närvarande. Jag kommer kunna genomföra mina analyser iallafall, men LMS kommer troligen inte kunna publicera några resultat baserade på den här bilen vilket betyder att det har förlorat en massa tid och pengar.
Det är inte det att jag har stött på problem i sig som gjort mig så frustrerad och tappat all motivation över mitt ex-jobb. Det beror snarare på att jag inte kunnat gör något åt många av problemen själv, att jag varit tvungen att lösa problem som inte har haft ett dugg med mitt ex-jobb att göra, stressen över att inte veta om man kommer att ha något att analyser över huvud taget och att allt detta har ätit upp stora delar av den tid jag har till mitt förfogande. Men nu vädrar jag nya vindar och hoppas på att min motivation åter tar fart.
Vi, dvs. jag och mina handledare, har nu konstaterat att metoden för att analysera fordon med förbränningsmotorer (dvs. motorer som använder sig av bensin, diesel, etanol eller gas) ej fungerar för elbilar. Det mest pekar på det iaf. Men vi står inte helt handfallna, utan ska prova en annan metod. Så jag har fortfarande saker att göra. Och det är ju rätt bra.
På tordagen och fredagen förra veckan fick jag dock en paus i mitt ex-jobbande: jag var på min första "professionella" kurs. Det var en två-dagarskurs i Advanced Techniques in Applied and Numerical Acoustic. Det mest hade jag dock redan hört talas om och var relativt insatt i, men inte allt som tur var. Det var väldigt kul och motiiverande och jag fick tillfälle att öva mig på att knyta professionella kontakter (om man nu kallar det så). Det resulterade i en italienare, en tysk och en iranska (hon gjorde dock sina doktorand studier i Tyskland). Vid hade två riktigt trevliga dagar tillsammans.
Hösten har nu kommit till Leuven, MEN jag klagar INTE! :) Nu kan jag äntlgen sova i ett normallt tempererat rum. Dessutom: jag vet inte om jag vant mig vid ljudet eller om någon har saboterat hans moped, men jag vaknar inte längre av snubben som delar ut tidningar kl. 5.30 på morgonen. Tjohoo!
PANIK!!!
Ja, det är typ så det känns efter att jag haft problem från typ dag 1 fram till förra veckan. Det började med att datorprogrammet som jag använder inte hade släppts på marknaden ännu. När det väl släppts hittade jag en bugg som gjorde att det inte gick att använda. Det tog 2-3 veckor buggen var löst. När jag väll började få de första resultaten från mina analyser visade det sig att bilen "skuttade" i testriggen under mätningarna, vilket vi trodde berodde på fixeringen av bilen. Så det beslutades om att bilen skulle skickas till LMS och att vi skulle göra nya mätningar i LMS:s egna testrigg. Efter första mätningen kunde vi konstatera att bilen "skuttade" även på Belgisk mark, så vi började undersöka varför. Efter flera dagar kunde vi konstatera att axeln till framhjulen inte var rakt vilket gjorde att bilen "skuttade" varje gång hjulen rotterade ett varv. Typiskt. Vi beslutade att gå vidare med våra mätningar iallafall. Så efter en dag med förberedelser var vi redo att göra våra mätningar. Då gick strömsladden till datorn som styr testriggen sönder och en ny var tvungen att beställas från Nederländerna. Suck. Tilläggas ska att detta var på en fredageftermiddag och att bilen skulle lämnas tillbaka på måndagmorgonen veckan därpå. Hmm. Min handledare Fabio försökte få tag på företaget i fråga och fråga om vi möjligtivs inte kunde få låna bilen en vecka till. Dessvärre fick vi inget svar under hela dagen. Roligare helger har jar varit med om och jag funderade på allvar att riva kontraktet med LMS och ta mitt pick och pack och återvända till Sverige och försöka hitta ett nytt ex-jobb. Jag var så otroligt less på alla problem och att 2,5 månad gått utan att jag fått någonting gjort i princip.
På måndagmorgonen fick vi dock äntligen ett positivit svar om att vi kunde behålla bilen ett tag till och på onsdagen var testriggen fixad ingen och vi kunde fortsätta våra mätningar. För att utesluta att skuttandet berodde på de båda testriggarna så gjorde vi även mätningar när bilen körde på riktiga vägar. Dessvärre var skuttandet fortfarande närvarande. Jag kommer kunna genomföra mina analyser iallafall, men LMS kommer troligen inte kunna publicera några resultat baserade på den här bilen vilket betyder att det har förlorat en massa tid och pengar.
Det är inte det att jag har stött på problem i sig som gjort mig så frustrerad och tappat all motivation över mitt ex-jobb. Det beror snarare på att jag inte kunnat gör något åt många av problemen själv, att jag varit tvungen att lösa problem som inte har haft ett dugg med mitt ex-jobb att göra, stressen över att inte veta om man kommer att ha något att analyser över huvud taget och att allt detta har ätit upp stora delar av den tid jag har till mitt förfogande. Men nu vädrar jag nya vindar och hoppas på att min motivation åter tar fart.
Vi, dvs. jag och mina handledare, har nu konstaterat att metoden för att analysera fordon med förbränningsmotorer (dvs. motorer som använder sig av bensin, diesel, etanol eller gas) ej fungerar för elbilar. Det mest pekar på det iaf. Men vi står inte helt handfallna, utan ska prova en annan metod. Så jag har fortfarande saker att göra. Och det är ju rätt bra.
På tordagen och fredagen förra veckan fick jag dock en paus i mitt ex-jobbande: jag var på min första "professionella" kurs. Det var en två-dagarskurs i Advanced Techniques in Applied and Numerical Acoustic. Det mest hade jag dock redan hört talas om och var relativt insatt i, men inte allt som tur var. Det var väldigt kul och motiiverande och jag fick tillfälle att öva mig på att knyta professionella kontakter (om man nu kallar det så). Det resulterade i en italienare, en tysk och en iranska (hon gjorde dock sina doktorand studier i Tyskland). Vid hade två riktigt trevliga dagar tillsammans.
Hösten har nu kommit till Leuven, MEN jag klagar INTE! :) Nu kan jag äntlgen sova i ett normallt tempererat rum. Dessutom: jag vet inte om jag vant mig vid ljudet eller om någon har saboterat hans moped, men jag vaknar inte längre av snubben som delar ut tidningar kl. 5.30 på morgonen. Tjohoo!
Låter lite hoppfullt ändå!!